Dikt! ("på grunt utav min lathet")

Jag snubblar över rosenbuskarna som under en kall vinter trängt sig upp ur plastgolvet och sen blivit kvar där på grund utav min lathet. Jag blir också på grund utav min lathet kvar där funderandes på hur länge jag skulle kunna vara kvar. Jag tänker att för alltid vore trevligt. Jag tänker att jag skulle kunna växa fast i alla dessa rosenbuskar. Men istället reser jag mig upp och går ut för att köpa en bulle. Jag gick in i det svartmålade konditoriet och beställde en bulle Nej" fick jag till svar, "Våra bullar är för stora för din lilla mage" "Det var då självaste jävla fan" skrek jag tillbaks och blev utkastad Utkastad kan en bli Jag återvände hem för att lägga mig ner bland rosenbuskarna igen. Bli ett med långa taggiga själkar och vackra röda blad. När jag föralltid bland rosor lever, slipper jag höra ord om död